tisdag, december 18, 2007

In byggnads och solidaritetens face

Enligt EG domstolen var Byggnads blockad av bygget i Vaxholm 2004 ett hinder för friheten att erbjuda tjänster som inte var motiverad av hänsyn till arbetstagarna. Ett mycket märkligt ställningstagande med tanke på att kollektivavtalet är skapat med utgångspunkt för de anställdas rättigheter och skylldigheter på en arbetsplats.


Enligt EG:domstolen är rätten att vidta fackliga stridsåtgärder en grundläggande rättighet. Men stridsåtgärderna måste vara grundade på tvingande hänsyn till allmänintresset. Domstolen anser att en blockad av byggarbetsplatser kan vara ett sätt att garantera utsända anställda deras arbets-och anställningsvillkor. Men stridsåtgärderna kan inte vara motiverade av att tvinga fram en anslutning till byggnadsavtalet. Domstolen kanske menar att byggnads skulle hävda rätten till att de anställda skulle behandlas med mänskligrättigheter istället för fackliga rättigheter. Vi har ju sett flera exempel på hur dessa gästarbetare blir behandlade av sina arbetsgivare, mer eller mindre som slavar.

Krassman, In Your Face

6 kommentarer:

Erik sa...

Du har en poäng där, men det är väl onekligen så att det är rättsmakten och inte facket som ska säkra följsamhet mot lagar och förordningar?

Krassman sa...

Erik: Men i landet Falukorv är det ju arbetsmarknadensparter som sköter det genom kollektivavtal. Isället för att man skall ha lagar som reglerar löner och andra villkor för de anställda. Det är ju två helt skillda saker. Om inte dessa avtal följs så kan en part driva det till AD, arbetsmarknadens egen domstol. Detta är mer känt som svenka modellen.

Erik sa...

Om man inte följer ett avtal är det ju ett avtalsbrott och då är det ju rätten som ska avgöra. Om minimilöner är lagstadgade eller avtalade spelar liksom mindre roll.

Vad man nog inte vill ha är något medborgargarde ("facket") som själv ska styra och ställa.

De har en viktig funktion att fylla som avtalspart, men den funktionen ska man inte blanda ihop med rättsskipning.

Rune sa...

Det lettiska byggföretaget Lavals arbetare, hade lön enligt lettiskt kollektivavtal. Det gav runt 85 kronor i timmen. Laval var villigt att sluta svenskt avtal med Byggnads på lägstanivån 109 kronor. Men Byggnads krävde 145 kronor, som är snittlön i Stockholmsregionen.

Kräver Byggnads att Skånska och Norrländska byggföretag ska betala Stockholmslöner när dom gör jobb i STH? Nä allså var det för att det var ett utländskt företag som man ville driva bort. Arbetarsolidaritet, HA

Krassman sa...

Erik: Vad tycker du är rättfärdigar Laval i det agerandet kan jag undra. Att Laval skulle skriva på ett kollektivavtal för att sedan strunta i dess innehåll och bara betala sina anställda avtalets lägstanivå.

När du sedan talar om löner i andra delar av Sverige så glömer du ett par viktiga saker. Byggettan förhandlar i Stockholm vilket gör att de följer de snitt som finns här, precis som andra fackliga organisationer utgår från det aktuella löneläget där man är aktiv. Sedan så är det ju så att arbetare som har sitt arbetsställe i Skåne eller Norrland kompenseras av traktamente. Kollektivavtalen har bara lägstanivår vilket gör att det inte finns några tak uppåt.

Du är helt ute och cyklar i ditt resonemang, hoppas att du har hjälp på dig för det är halt som bara den i debatten.

Krassman sa...

Erik: Hur men du att byggnads som är part skulle kunna vara rättsskipare. Förstår inte din kommentar på det. Det spelar dock stor roll om minimilöner är reglerade i lag eller kollektivavtal, inte rättsligt men för alla arbetstagare.